Vallhundegenskaper

Jag ligger efter med inl;ggen som du ser. Det blir liksom ingen tid till att sitta p[ internet. H;r kommer i alla fall forts'ttningen p[ resan. Jag skrev det i l"rdags:

Efter en lång dag ligger jag i bussen. Det är riktigt bekvämt. Bussarna heter Bill och Bull. Vi är 30 personer i varje buss och man åker alltid i samma buss, av praktiska skäl. Det är ju där man har sin väska. Jag åker i Bill

På Johannesburgs flygplats skulle vi byta till ett plan till Kapstaden med avgångstid klockan 16. Det gav oss 1 timme 45 minuter att hämta ut baget, gå till inrikeshallen, checka in och gå genom säkerhetskontrollen. Detta gick smärtfritt för 45 av oss. De övriga 11, vilka jag tillhörde, fick inte plats på planet, som hade blivit överbokat. Vi blev med andra ord kvar i Jo'burg när de andra åkte vidare till Kapstaden. Nu löste det sig enkelt och vi blev ombokade till en plan som gick en timme senare. Men då kom mina dittills okända vallhundegenskaper fram! Jag sprang fram och tillbaka och räknade flocken så att alla skulle komma med! Och det gjorde vi. När vi kom fram till Kapstaden väntade reskamraterna och de två bussarna på oss.

Sedan åkte vi i en och en halv timme till den lilla badorten Fishhoek som ligger på Kapslandet, vid False Bay, söder om Kapstaden. Där fick vi mat och eftersom alla var trötta efter resan bäddade vi och la oss ganska snart. Man sover två och två på en madrass, men det är två platser över i våran buss, så jag har lyxen att ha en egen madrass i natt.

Här står Bill parkerad för natten. Man kan sova inne i bussen eller klättra upp på taket och sova där.

Middag första kvällen. Det blåste hårt vid havet.